Att bygga nytt i Sverige har alltid varit kantat av byråkrati. På det stora hela någonting positivt, men i många fall också stelbent och långdraget. Att bygga nytt, att bygga till eller att göra någon typ av förändring på sin villa har krävt ett bygglov.
Ett bygglov som A) kostar pengar att erhålla B) måste vara komplett och där exempelvis ritningen måste vara professionellt ritad och C) där behandlingen av ansökan kan ta lång tid. Det senare innebär att varje kommun har tio veckor på sig att lämna ett besked och att om det skulle handla om ett avslag så börjar också proceduren om: du skapar kanske en ny ritning, gör korrigeringar och hoppas på ett nytt, positivt besked. Byråkratins kvarnar mala långsamt, minst sagt.
Glädjande är då att steg tagits i en mer modern riktning där lite av den stelbenta hållningen har mjukats upp. Idag så kan man de facto bygga vissa byggnader utan ett bygglov. Attefallshus och friggebodar är två exempel på sådana. Vi ska titta närmare på attefallshuset.
Bygg ett Attefallshus som en komplementbostad
Attefallshuset är döpt efter Stefan Attefall och denne dåvarande bostadsminister vill förenkla byggandet och detta i syfte att, helt enkelt, få fler bostäder. Tanken: man ska kunna bygga ett Attefallshus som en komplementsbostad, inreda det fullt ut med vatten, el och avlopp och se till att det är isolerat.
Därefter ska man också kunna hyra ut attefallshuset och slå två flugor i en smäll: man får extra intäkter i form av hyra och man gör någon annan person en tjänst, exempelvis i form av en student. Städer i Sverige med en uppenbar bostadsbrist – Stockholm – skulle genom det privata byggandet av Attefallshus kunna påskynda lösningen.
Hur detta gick? Ännu är det för tidigt att summera, men det kanske inte riktigt blivit den boom man hoppats på. De flesta husägare som bygger ett Attefallshus och som följer reglerna för att skapa det som ett komplement till den ordinarie bostaden gör detta för sin egen skull. Man vill kanske ha ett extra utrymme för tonåringen. Man vill kanske ha ett extra litet hus för att sitta och mysa i eller också så vill man, helt enkelt, ha en möjlighet att erbjuda gäster en egen bostad då man har besök.
Inget fel i detta. Attefallshus får användas precis hur som helst och utöver som komplementbostad kan man även se att folk bygger fristående garage, bastu och span, båthus, kontor, växthus, poolhus och som exempelvis ett gym. Möjligheterna är nästan oändliga.
Regler för Attefallshus
Givetvis så handlar det också om frihet under ansvar. Man har vissa givna regler att följa vad gäller ett Attefallshus. Först och främst så gäller det höjd och storlek. Den maximala höjden får inte – mellan nock och mark – vara högre än 4 meter. Storleken får inte överstiga 30 kvm. Numera, ska tilläggas. Sedan 1:a Mars så kan man bygga i 30 kvm snarare än tidigare 25 kvm. Den lilla justeringen kallas för en Bolundare (efter Per Bolund, vår nuvarande bostadsminister).
Närheten till grannen ska också tas i beaktning. Maximalt 4.5 meter från tomtgränsen får man bygga och om man vill närmare än så då krävs det också ett godkännande från denne granne.
Du kan även välja att bygga ett Attefallshus som en tillbyggnad på det befintliga huset. Ett väggfast Attefallhus kan exempelvis fungera som ett extra rum, som ett badrum med bastu, som ett uterum eller som exempelvis ett gym. Detta får byggas i maximalt 15 kvm.
En annan viktig detalj är följande: du behöver inget bygglov för att bygga ett attefallshus, men det innebär inte att du kan börja bygga ett sådant direkt. Först och främst så måste du ansöka om – och erhålla – ett startbesked från Byggnadsnämnden i den kommun du tillhör. Det går snabbare än att söka om ett bygglov, men det kommer fortfarande att kosta pengar – hur mycket avgörs av var i Sverige du bor – och du kommer fortfarande att behöva skicka in kompletta handlingar. I vissa fall kan tilläggas kan Byggnadsnämnden kräva att du anlitar en KA – Kontrollansvarig – också. Detta brukar kunna vara fallet om din byggnation anses som mer komplex och exempelvis ska ha två våningar.